Det ordlösas gåva
“Dreaming is a phylogenetically older mode of thought.” — Carl Gustav Jung
- Fakta
Utgiven av GML Förlag, Stockholm. Utgivningsdatum: 2 maj 2016 Språk: Svenska Genre: Lyrik ISBN: 978–91–88173–35–5
Bandtyp: Mjukband Antal sidor: 56 Storlek: 110 x 177 mm Går även att beställa i bokhandeln: Adlibris och Bokus
Låna på Kungliga Biblioteket.
Provläs på Issuu.
I långdikten Det ordlösas gåva möter vi människan och hennes dubbelnatur i en självkonfronterande dialog med ”den andre” – det drömda jaget. Verklighet står mot dröm, ord mot ordlöshet. Vem rösten bakom människan är, är oklart. Är det jag, du eller är det nedskrivaren själv – det vet vi inte. Och det får vi aldrig veta, om vi inte kan lära oss att ”se” med andra ögon än våra egna. John Douglas Andersson ger oss möjligheten, vi får själva välja om vi vill ta vara på den eller inte.
”Det ordlösas gåva är den drömdes samtal med sin drömmare – ett uppvaknandets samtal som pågått allt sedan jag började skriva Ormmänniskan i mitten på 1990-talet. Jag ses, jag hörs… och bilden, ekot, upprättar en länk till det utomsinnliga, till den stora kärlekssången som börjar först när drömmandet går över i verklighet och verkligheten till slut blir en plats där dödsdrift och hänsynslöshet kan ersättas av en vördnad för livet.” — John Douglas Andersson
Från Det ordlösas gåva
“I could not speak, and my eyes failed, I was neither living nor dead, and I knew nothing, looking into the heart of light, the silence.” — T. S. Eliot
- Let me point to all that has been said, and all that hasn't been said, let me give you the gift of the wordless, it's coming now, let it be heard, it's coming now, and breathes life anew, and places humanity's one claw in you, not a stained, not a shame-laden guilt for the deeds the other has committed: carefully driven and no longer alone I ring the storm bells, I ring for what I see coming far out at sea— the ark out of jade woman's womb, a womb more like a mark of breeding above the chest, turning the knife inward instead of letting it fall, for all to suffer together, bringing home yet another sham life that isn't pruned, isn't trimmed upon its return to the seed I've wanted to chew to once again be able to see the images that followed me into the waves, into the blood foam from the beach where the giant turtles gathered to die, to become salt to pour into the wounds of the gods— and again, I tear out my eyes, the first wave carries the two and again, I stretch out my arms, the last wave washes off the two.
- Låt mig visa på allt som sagts och på allt som inte sagts, låt mig ge dig det ordlösas gåva, kommer nu, låt den höras, kommer nu och får liv igen, och sätter mänsklighetens ena klo i dig, en inte fläckad, inte hundburen skuld för dåden den andra begått: försiktigt driven och inte längre ensam ringer jag i stormklockorna, ringer för vad jag ser komma långt ute på havet – arken ut ur jadekvinnans kön, ett kön som mer likt ett avlelsens märke över bröstet vänt kniven inåt istället för att låta den falla, för alla att kunna lida tillsammans, dra hem ännu en livslögn som inte beskurits, inte bladat av sin återgång till fröet jag velat tugga för att igen få kunna se de bilder som följde med ut i vågorna, i blodskummet från stranden där jättesköldpaddorna samlats för att dö, för att bli till salt att strö i gudasåren – och igen, river så ut mina ögon, den första vågen bär upp de två och igen, sträcker så ut mina armar, den sista vågen sköljer av de två.
Dikten är hämtad från diktverket Det ordlösas gåva (2016). Det ordlösas gåva kommer att ingå i samlingsvolymen Livets bok och ges ut under 2025.