Verk
”Yo, memoria con llanto, la poesía es memoria con llanto…” — Miguel Ángel Asturias
Vördnadens väg
2020
Det ordlösas gåva
2016
Ormmänniskan
2015
Livets bok
“All poetry, as discriminated from the various paradigms of prosody, is prayer.” — Samuel Beckett
Den kommande samlingsvolymen Livets bok, i vilken diktverken Ormmänniskan (2015), Det ordlösas gåva (2016) och Vördnadens väg (2020) ingår, koncipierades i mitten av 1990-talet som en elegi över en förlorad passion, men har med åren kommit att få ett eget liv, en egen plats framför kärlekssorgen och saknaden. Under de dryga tre decennier som John Douglas Andersson på allvar ägnat sig åt sitt skrivande har orden tillsammans med minnena och visionerna fördjupats, omvärderats, förverkats, pånyttfötts och värkts ut i en förändringsprocess som fortfarande pågår; en opoetisk magi genomsyrar hans verklighet, en poetisk realism hans drömmar.
I Livets bok berättar Andersson om möten mellan älskande, mellan man och kvinna, seende och sedd, drömmande och drömd, och ger röst åt både människor och gudar i en annars enslig och gudlös tillvaro; vi får följa i de livsbejakandes fotspår såväl som blöda ut med de dödslängtandes skärsår, och tvingas söka vår upplevelse och förståelse av ordens andemening, av nedskrivarens absolut tillslutna men ändå åtkomliga universum, ”i de sörjandes drömmar” – en både oförväntad och bisarr verklighet som inte låter vår föreställningsvärld begränsas av våra tankars oförmåga att bevittna sig själva.
“Vad jag vill återberätta är en levande historia om människors själsliga kamp för överlevnad i ett allt kallare och hårdare samhälle, i en tid som kränker allt och alla, där var och en står ensam med ett kollektivt minne om att en gång ha existerat tillsammans i en värld som var vackrare än den vackraste av världar.” — John Douglas Andersson
Livets bok